Vad är kvalitet?

Får du vad du betalar för?

”Du får vad du betalar för”, har vi nog alla fått höra både en och två gånger. Och visst ligger det sanning i det. Material- och tillverkningskostnaden för en kvalitetsprodukt är givetvis högre än för en lågprisvara. Man kan jämföra det med matlagning där råvaror och tillagning är avgörande för den färdiga rätten, liksom kocken. På samma sätt blir det färdiga plagget ett resultat av såväl materialval och tillverkningen som producenten.

Prislappen blir genast högre då närproducerat eller handgjort tas med i ekvationen. Vissa skräddare eller skomakare har genom år av erfarenhet lyckats skapa en efterfrågan som möjliggör för ett högre pris. Andra varumärken har lyckats bygga sig ett sådant anseende att konsumenten är beredd att betala ytterligare för att få tillhöra kategorin bärare av märket. Här kan design bli primärt och kvalitet sekundärt, eller så lyckas man kombinera dem båda.

Ytterligare en aspekt som påverkar prisbilden är antalet mellanhänder. Normalt sett är det många led som ska tjäna något på en produkt. Tygproducenten som tillverkar tygerna, fabriken som sköter tillskärning, sömnad och trimning, för att inte tala om varumärket som står bakom själva produkten. Besparingar i något led kan innebära sämre arbetsförhållanden eller lägre kvalitet.

Exklusiva material

Vi tänkte fortsätta genom att presentera några material som anses exklusiva, och som har en högre prisbild, och förklara varför det ser ut så samt hur man ser skillnad på bättre och sämre kvalitet.

Kashmir

Kashmir kan vara det behagligaste material naturen har att erbjuda. Ullen kammas från kashmirgetternas underhår, en process som kräver kunskap och noggrann sortering, men som i gengäld ger en mjuk, lätt och värmande ull. Anledningen till det höga priset på kashmir är den begränsade åtkomsten. För att tillverka en stickad tröja krävs det cirka fem getters årsproduktion av kashmirull. Kashmir till lägre pris är ofta utblandat med andra fibrer, eller en restprodukt som kammats från andra delar på djuret där fiberlängden är kortare. Du kan se skillnad på prislappen, eller då mer exklusiv kashmir upplevs mjukare, har mindre ytludd och högre glans. Kashmir av sämre kvalitet tenderar att noppra och gå sönder lättare. Den håller dessutom inte värmen fullt lika bra.



Läs mer om plaggvård för kashmir här.

Silke

Silke har länge ansetts vara en av de mest ädla fibrerna, med anor från kejsardömet Kina runt 2600 f.Kr., och en prisbild därefter. Den exklusiva textilråvaran kommer från de kokonger som silkeslarven spinner runt om sig själv innan den blir till en fjäril. Fibrerna är oerhört långa, slitstarka och elastiska och ger tyger med hög glans och klara färger. Framställningen är dock både komplicerad och kostsam. För att sen få ihop ett kilo silke sägs det behövas över 3 000 kokonger.

Hur skiljer man då på bättre och sämre silke? Långa silkesfibrer är även här att föredra. Och vi hade rekommenderat mullbärssilke, dvs. odlad silke, snarare än vildsilke, såsom Tussah-silke. Tussah-silkets fibrer är plattare och grövre och ger ett oregelbundet garn som är svårare att färga. Denna kvalitet lämpar sig bäst för accessoarer.



Läs mer om plaggvård för silke här.

Läder

Då man köper in skinn från bättre garverier köper man det i hela hudar. Kvaliteten på lädret varierar beroende på vart på djuret huden tas ifrån, samt hur djuret har behandlats (insektsbett, ärr osv.). Här talar man om en gradering från 1-3 där 1 anses ha högst kvalitet och 3 sämst. Om vi blickar mot skoindustrin så styr antalet skor som producenten kan få ut ur varje hud priset på de färdiga produkterna. Skotillverkare i premiumsegmentet gör endast 1-2 par skor av en hud medan budgettillverkare kan göra så många som 6-8 par ur samma hud. Efterbehandlingar av skinnen kan göra att defekter kamoufleras, men kvalitet är ändock där. Du får med andra ord vad du betalar för.



Läs om sko- och lädervård här.

Är slitstyrka detsamma som kvalitet?

Ett dyrare plagg i exklusiva materialval behöver inte per definition vara mer slitstarkt. De mest slitstarka plaggen tillverkas ofta av långa, kemiskt framställda syntetfibrer och genomgår för- och efterbehandlingar som skapar en produkt som tåls att nöta på. Handgjorda plagg, å andra sidan, önskar en varsam hantering och skötsel. Du kan exempelvis inte lägga in en handsydd kavaj i tvättmaskinen, och ett par randsydda skor går inte att behandla hur som helst och sedan tro att de ska hålla en livstid.

Här kokas allt ner till tycke och smak, och vad du som bärare anser viktigast. Värdesätter du exklusiva materialval och plagg som har tillverkats för hand av en skicklig skräddare eller tillhör du de som anser att kvalitet borde vara detsamma som slitstyrka? Oavsett så är konstruktion en gemensam skärningspunkt. Oberoende av om plagget är tillverkat för hand eller med hjälp av maskiner ska det hålla för sitt ändamål. Hur ser man då det? Jo, att syna sömmar och sömsmån brukar vara en bra start. Är plagget väl sammansatt eller riskerar det att släppa i sömmar? Textilbindning och tygets tjocklek kan också vittna om hur väl plagget kommer hålla över tid. Tunna och delikata tyger har en tendens att gå sönder och kräver ofta särskild varsamhet.

Sammanfattningsvis, kvalitet kan innebära en rad olika saker och styrs till stor del av förväntning, men det går inte att frikoppla pris från kvalitet. I slutändan handlar det om vad som är viktigt för just dig. Ju mer medveten och påläst du är, desto mer tenderar du att få både vad gäller kvalitet och pengar.