Eton Shirts, skjortskapande med själ och passion
Skjortundret Eton Shirts Creative Director, Sebastian Dollinger, ger oss en snabb inblick i hängiven skjortdesign, musik som kreativ drivkraft och vad som gör mannen i en Eton skjorta extra stilig.
Text: Mikael Vallin
Foto: Sebastian Dollinger
Publicerad
2018-12-09
Eton Shirts har försett såväl skandinaviska män som män världen över med skjortor av hög kvalité och stilgrad i 90 år. Redan vid 22 års ålder fick Sebastian Dollinger förtroendet att börja ta fram och designa produkter åt företaget, vilka omedelbart gick hem hos skjortbärande män med höga krav på stil, kvalitet och passform. Vi fick chansen att ställa några frågor till honom, för att ta reda på drivkraften bakom designarbetet och hans egna inspirationskällor och drömmar förknippade med skjortskapandet. En inblick i en värld som gett oss skjortor med en mer spännande siluett, skapade med gedigen kunskap om såväl tygmässig kvalitet som skjortbärande med hjärta och själ.
Du kommer från en familj där kreativt arbete varit en naturlig del i vardagen. Minns du när du först upptäckte att du själv var intresserad av visuellt, kreativt arbete och formgivning?
Det var nog först när jag såg behovet som säljare på min marknad (i mellan och norra Sverige) när jag var 22 år och fick lov att ta fram lite prylar för NK som sedan sålde sjukt bra. Ganska sent, jag tyckte alltid att musik var mycket roligare och har alltid sett kläder som någon form av bisyssla. Men sen blev det otroligt skoj och det gick så bra, allt jag gjorde sålde bra på alla marknader och leddes således in på design. Mitt team brukar säga att jag är otroligt bra på att ta fram koncept vilket är väldigt roligt att höra. Hoppas de bara inte smörar för mig!
Nämn en viktig lärdom under din tid på Eton, där du arbetade på marknadsavdelningen och tygproduktionen, som hjälper dig i din nuvarande jobbvardag.
Att vara designer för ett varumärke som Eton innebär att man behöver ta fram saker som säljer, fast i kombination med att man vågar tänja ut varumärkets gränser. Det finns dock ingen prestige i att försöka göra saker som inte passar varumärket oavsett hur mycket jag må tycka om det själv. Sen måste man spendera otroligt mycket tid i fabrikerna så att man har koll på vad som faktiskt är möjligt för oss att tillverka och vad som tyvärr inte funkar rent produktionsmässigt.
Beskriv en återkommande inspirationskälla gällande din formgivning av skjortor, och hur den tar sin väg från influens till slutlig design.
Det börjar som någon form av magkänsla. Ett tema växer fram som blir ostoppbart. Exempelvis för SS19 när vi började med "Metamorfosis", så kom det från Luigi Serafinis bok Codex Seraphinianus. Sen kommer alla plaggen flygandes ut ur mig under två veckors tid när jag sitter med folk som är bra mycket bättre på design än jag själv - personer som min mästervävare Valerio, min print-gudinna Anna och min designchef Nicoletta. De förfinar allt som väller ur mig. Helt otroligt konstigt hur det egentligen sker och vart i hela världen det kan komma ifrån. Charles Bunowski beskrev det fint i sin dikt "Don’t do it". Den borde folk läsa.
"Det var bibliskt att se blueslegenden Buddy Guy i Eton. Trodde jag skulle dö av lycka. Eller när Roger Moore ringde..."
Vilken roll spelar musik i din arbetsvardag? Om den har en viktig plats, ge några representativa exempel på sånger eller band som du minns haft betydelse under din kreativa arbetsprocess och en anekdot relaterad till detta.
Jag är väldigt intensiv när det gäller att konsumera nya saker. Jag blir som besatt. Nu senast har jag ätit upp Curtis Mayfield och Marvin Gaye i tre veckors tid. Före det var det någon form av disco funk-fusion som jag grävde ner mig i totalt i två månader. Jag är likadan med författare. Kanske har jag någon bokstavskombination, haha! Men hur som helst så skulle min värsta mardröm vara att förlora hörseln. Musik för mig är liv. Mina favoritplattor är Radioheads In Rainbows och audiofilen i mig älskar Dark Side Of the Moon. Det är som en resa i sig. Jag har investerat alldeles för mycket pengar i analoga prylar om du frågar min fru. Jag har alltid hållit på med musik på något sätt. Nu senast med bandet Highly Sedated som släppte en platta för några månader sedan. Jag slutade i bandet för ett tag sedan, men framöver är det mycket möjligt att jag kommer agera manager åt dem.
Hur skiljer sig din design och kreativa uttryck idag, från de första kollektionerna du formgav?
När man är yngre gör man bra mycket fulare plagg på något sätt. Kanske för att man vågar och är mer rebellisk. Idag är det lite mer stilfullt och genomtänkt. Helt otroligt att Eton gav mig totalt fria tyglar så tidigt. Finns en del riktiga monster som man skapat. Men som tur är så är kollektionerna så stora att de drunknat bort, haha!
Beskriv en specifik skjorta/modell/plagg du designat som du är väldigt nöjd med och stolt över, och varför.
Jag tycker att min denim-zipper var sjukt smart och ingen hade gjort det tidigare vad jag vet. Den blev sönderkopierad, vilket förstås var kul. En annan modell som fick spridning hela vägen till de stora modevisningarna, var en hybrid jag gjorde av en thailändsk fiskarskjorta. Min personliga favorit är när jag använde en vit marcella-kvalitet för att göra en enkel oxfordskjorta för åtta år sedan. Den blev stor när Tom Browne kopierade den medan vi aldrig fick någon försäljning på den. Den var för dyr för vår kundgrupp just då. Typiskt!
Har du någon favoritdetalj på en skjorta? Vad är det i sådant fall som gör den speciell?
Jag är väldigt noggrann med armhålsinsättningen, om det är fel så känns det som om hela plagget ska strypa blodtillförseln i armhålan. Viktigt att det är bra på alla överkroppsplagg.
Nämn en person du gärna skulle se bära en av dina skjortor, eller någon som redan gör det och varför det betyder mycket för dig.
Det var bibliskt att se blueslegenden Buddy Guy i Eton. Trodde jag skulle dö av lycka. Eller när Roger Moore ringde och ville ha specifika grejer, det var också stort.
Etons skjortor är mycket populära i Skandinavien. Finns det något i sättet att använda Etons skjortor, som du personligen känner skulle göra att männen som bär dem skulle se ännu bättre ut stilmässigt?
Ja, sluta köp för tighta prylar - det är inte nice. På samma sätt som en alldeles för stor passform är ful. Det är inte klokt vad Skandinaver köper Eton, men det kanske är för att våra passformar ofta är perfekta för oss i Norra Europa om man köper rätt storlek.
Beskriv något som du föreställer dig skulle göra dig riktigt glad, stolt och inspirerad hos en man som du ser bära en av dina skjortor och sättet han bär den.
Det kanske låter töntigt, men varje gång man ser någon som bär våra plagg och samtidigt ser glad ut är jackpot. Jag såg en punkare i Årsta med en Eton-skjorta på sig med en stor mexikansk döskalle på ryggen. Han hade klippt av ärmarna, vilket var fantastiskt kul. Han såg väldigt nöjd ut med sin stil. Eller när man ser en hel rad killar på krogen i olika Eton-skjortor blir man väldigt nöjd och glad som designer.
Nämn vad som gör en återförsäljare av dina skjortor till en riktigt bra sådan.
Att man vågar köpa olika kollektioner, och inte bara vitt och blått. Visst, vi säljer otroligt mycket av de färgerna och vi är tacksamma för all försäljning. Men vi är faktiskt sjukt grymma på mycket annat med!
Vad tyckte du om den här artikeln?
2 Kommentarer
Vad heter en sådan knäppning på skjortan som Sebastian har på bilden?
Har ni möjligtvis någon skjorta med sådan knäppning?
Tack, mvh
Den 18 maj 2019
@Anonym: Hej!
Kragen han bär är en form av en modell som kallas lite olika saker: Murarkrage, neru-grage, farfars eller granddad-collar, ibland även mao-krage. Dessa har dock för det mesta inte en lika löst och luftig knäppning under som skjortan på bilden. Ett av plaggen vi har i sprtimentet är:
https://www.careofcarl.com/sv/artiklar/hugo-edyson-grandad-collar-shirt-medium-brown.html Den 22 maj 2019