Känner du till vad alla delar på din klocka heter och vad de faktiskt är till för? Vi har rett ut ett par grundläggande uttryck och visar de delar på klockan som du bör känna till.
Text: Rasmus Motten
Foto: Ted Olsson
Publicerad
2017-11-20
Klockan är en komplex produkt och för många är den betydligt mer än en tidvisare på handleden. Oavsett om du har ett uttalat klockintresse eller om du precis tänkt skaffa din första klocka så finns det ett par begrepp gällande olika delar på klockan som kan vara bra att känna till. Framförallt för att du ska veta vad du bär på handleden och att varje del på din trogna följeslagare tjänar ett faktiskt syfte. Men också för att kunna hänga med i vännernas diskussioner om exempelvis betydelsen av att din dykarklocka har en skruvad krona eller för att kunna ta ställning i den viktiga frågan om du föredrar blankpolerade eller matta boetter. Ja du förstår, så för att hjälpa dig har vi rett ut 10 grundläggande ord och uttryck som vi tycker att du bör känna till.
1. Boett
Klockans ”skal” som skyddar samt håller ihop de inre delarna. Oftast ett hölje i stål eller annan metall på grund hållbarheten men även plast och andra lättviktsmaterial förekommer.
2. Krona
Kallas den ”knapp” som oftast är placerad på höger sida av boetten och som framförallt används till att ställa in tid och datum men också för att dra upp mekaniska urverk för hand. Att en krona är skruvad innebär att den är gängad och måste först vridas motsols för att man ska komma åt ställfunktionen. En skruvad krona innebär generellt bättre
vattentäthet.
3. Bezel
Även kallat vridring eller krans och är helt enkelt den ring som sitter runt glaset ovanpå boetten. Går att vrida på när det kommer till
dykarur och används för att fastställa förfluten tid under vattnet. Finns även varianter för klockor med GMT-funktion för att kunna mäta en andra tidszon.
4. Index
Markeringar på klockans urtavla som tillsammans med visarna anger tiden. Dem kan ta olika former beroende på klocka och tillverkare och man ser alltifrån pinnar, stavar och pluppar till både arabiska och romerska siffror. Indexen limmas, gjuts eller trycks digitalt för det mesta på urtavlan även om det förr var vanligt att dem målades på för hand.
5. Tryckknappar
Återfinns på
kronografer och är de två knapparna som sitter placerade på varsina sida om kronan. Används för att starta/stoppa och återställa kronografen. Kan vara både skruvade och icke-skruvade beroende på klockans uppbyggnad och det ställda kravet på vattentäthet.
6. Safirglas
Ett transparent kristallglas som skyddar urtavlan. Det hårdaste och därmed det mest reptåliga alternativet för en klocka.
7. PVD/DLC
Ett skyddande lager eller en beläggning som lagts ovanpå boetten för att få klockan i en annan färg, vanligtvis svart. DLC är egentligen en form av en PVD-beläggning, slarvigt jämfört med pensel och färg är PVDn penseln och DLCn färgen. Det finns alltså olika PVD behandlingar där DLC anses vara en av de bästa och mest hållbara.
8. Lysmassa
Ett självlysande lager på klockans index, visare och i vissa fall hela urtavlan för att kunna läsa av tiden i mörkret. I dag är den vanligaste formen Super-LumiNova som fungerar som ett batteri och laddas upp av solljus eller artificiellt ljus (vanliga lampor) och lyser i ett par timmar när det blir mörkt innan det sakta mattas av.
9. Urverk
Den inre mekanismen som driver alla komplikationer. Urverket kan vara mekaniskt och drivs då av en fjäder som dras upp och fungerar som energikälla, antingen med hjälp av en rotor och handledens rörelse (automat) eller genom att man skruvar på kronan för hand (manuell). Urverket kan också bestå av ett så kallat quartz(kvarts)-verk och drivs då elektriskt via ett batteri. Läs mer om det
här.
10. Gångreserv
En angiven tid som klockan kan vara igång när den är helt uppdragen, det vill säga när fjädern är maximalt spänd. För en quartz-klocka så är gångreserven tiden mellan två batteribyten.
Vad tyckte du om den här artikeln?