Vi uppmuntrar er ständigt att klä er väl; för jobbet, till fest och vid högtider. Det är alltid, av många olika anledningar, viktigt att se välklädd ut. Det främsta skälet att hålla hög stilnivå skall dock alltid vara för din egen skull, av flera anledningar.
Hör du till gruppen av män som när du kommer hem tar av dig de mer dressade kläder du haft på arbetet, för att i hemmet och på fritiden klä dig med en helt annan stil? Det är inte ovanligt och jag frågar mig ofta, varför?
Visst är det inte vidare praktiskt att varken klippa gräs eller steka bacon i mörk kostym och vit skjorta, men transformationen behöver ju inte heller vara så drastisk att det hela går från kostym, till urblekt t-shirt och glansigt slitna fotbollsshorts på hemmets bakgård.
Att hålla en jämn stilnivå i vardagens alla situationer har många fördelar. Framförallt ser du bra och välklädd ut en större del av tiden, vilket för de flesta medför att man själv känner sig bättre till mods och ofta tror lite mer på sig själv i olika situationer.
Naturligtvis är ”dress for the occasion” alltid en bra tumregel. Det är exempelvis ändå inte så galet att klippa gräset i chinos med upprullade ben och en oxfordskjorta, uppknäppt till halva bröstet och med upprullade ärmar om temperaturen så kräver. Detta istället för slitna glansiga shorts av syntettyg och t-shirten du målade om huset i under förra sommaren.
Att anamma en kavajbaserad stil även på fritiden, och om du föredrar det kanske även en näsduk i bröstfickan, lyfter självkänslan och utstrålningen på många positiva sätt. Att klä sig väl är inte att bygga murar som det ibland tolkas. Jag anser det snarare vara att inbjuda omvärlden till ett vänligt och propert bemötande, där en ödmjuk attityd naturligtvis är den alltid viktigaste accessoaren.
Dessutom, vet du aldrig vem du råkar stöta på i de mest oväntade situationer, där det första intryck du ger kan ha större betydelse än du anar. Strax efter universitetsexamen gick jag som nybliven dataingenjör hem från ett föräldramöte i min dotters skolklass, iklädd ledig bomullskavaj, skjorta och jeans. Jag gjorde sällskap på vägen hem med en annan för mig okänd pappa i klassen. Efter lite småprat på vägen visade han sig vara chefen för det företag jag sökt arbete någon vecka tidigare. Promenaden blev en första informell intervju och jag fick jobbet någon månad senare.
Text: Mikael Vallin, Care of CarlBild: Eton