Är man intresserad av en klassisk klädstil är det normalt sett så att man, så att säga, har byggt upp en starkare garderob och äger fler bra plagg lämpade för tiden oktober-april än de varmare sommarmånaderna. Det är full naturligt och snarare en regel än undantag. Det finns nog egentligen tre huvudanledningar. För det första är utbudet av stiliga kläder störst under höst och vinter. För det andra erbjuder sommarhalvåret mer helgdagar och ledighet då man kanske klär sig lite ledigare. Slutligen så spelar så klart det varma vädret in. Vill man vara välklädd så innebär det oftast kostym eller kavaj och det kan vara en utmaning när det är varmt. Idag tänkte vi därför både berätta lite om hur det historiskt har sett ut och vad man kan göra för att hålla stilen även när temperaturen ligger över 25 grader.
Till att börja med skall vi slå hål på en myt; ull behöver inte vara för varmt för sommaren. Vi skall utveckla detta ytterligare. När man avgör hur varm, låt oss säga en
kavaj är, så är det lika viktigt att kika på dess konstruktion som dess yttre tyg. Har den foder och ett tjockt mellanlägg i kanvas så spelar det ingen roll om yttertyget är lätt, det kommer att vara ett varmt plagg. För att alltså hitta lämpliga plagg som klarar värmen bra så gäller det lika mycket att utvärdera ett plaggs uppbyggnad som dess material.
Det är alltid bra med en tillbakablick för att förstå nutiden. När man talar om en klassisk stil så tänker vi oss en början runt 1920. Man kan på många sätt säga att det var ungefär då den klassiska stil vi ser än idag kom till. Fram till dess bar män allt som oftast udda
byxa, en sorts frackjacka och gärna en kravatt. Under 20-talet började dock
kostymen få fotfäste. Initialt var detta ett mycket ledigt sätt att klä sig som bara lämpades för sport.
Något decennium senare hade kostymen fått fotfäste och var den klädsel som många män bar till jobb och fritid, men dock inte på kvällen då smoking var det korrekta för middagen. Generellt sett så var kostymerna i ull aningen grövre än idag. Detta skulle man kunna tänka sig berodde på två saker. För det första så var det svårt för väverierna att med dåtidens teknik göra de extremt tunna och fina tyger vi har idag, samt experimentera med blandningar på samma sätt. Det skall dock sägas att det inte var någon enorm skillnad. Mest troligt var kanske den ekonomiska aspekten. Folk tänkte mer långsiktigt, konsumerade mindre och ställde högre krav på att ett plagg skulle hålla längre. När man tittar i gamla arkiv på hur männen klädde sig under denna tid så var det en oerhört generös siluett med vida kavajer och byxor som på detta sätt kanske gav ett uns mer svalka än många av dagens ”snor-tajta” kavajer och byxor. Det skall dock sägas att man kan hitta gamla kostymannonser från 30-talet som marknadsför speciella sommarkostymer i så kallad tropical-wool.
Ur ett historiskt perspektiv så skedde en oerhört viktig sak under 30-talet. En ung skräddare i italienska Neapel vid namn Vincenzo Attolini (förfader till Cesare Attolini) revolutionerade modet genom att helt forma om det dåtida rådande modet och utseendet hos en kavaj. Man skall ha klart för sig att Neapel under denna tid var en plats för stora delar av Europas aristokrati och stilen fram till nu var väldigt brittisk. Attolini valde att skapa en kavaj i en mycket mjuk konstruktion utan vaddering och uppbyggda axlar och lade grunden för den stil Neapel är känd för än idag och som på många sätt påverkar det klassiska modet och skrädderiet idag. Förutom att det var en skön och snygg kavaj blev den av förklarliga skäl också svalare än en med massa foder och uppbyggnad.
Med detta sagt så är det alltså lämpligt att under sommarhalvåret söka sig till en mjukare och lättare konstruktion om man vill klä sig stiligt trots värmen. De är numera ganska lätta att hitta då detta mode har kommit att ta över i stort sett hela året och det finns hur många märken som helst, framförallt från Italien, som erbjuder kavajer lika mjuka att bära som en
cardigan.
Nästa aspekt blir materialet. Som sades initialt är det en myt att ull inte fungerar på sommaren. Det är faktiskt tvärtom, man måste bara veta vilken typ av ull. Det fina med ull är att det är ett naturligt material med egenskaper som innebär att de värmer när det är kallt men det kan också svalka vid värme. Det avgörande är hur det är vävt. Det finns varianter av det man på engelska kallar worsted wools, så som fresco och tropical wool, som fungerar förträffligt bra även när det är riktigt varmt. Deras väv är gles och de andas därför mycket bra. Dessutom är de mycket motståndskraftiga när det kommer till att skrynklas vilket gör dem lämpliga som businesskostymer under sommaren. Även den sträva mohairullen kan fungera väl under sommaren.
Annars förknippar nog många sommaren med bomull och linne. Det är också två naturliga och fantastiskt fina material som fungerar väldigt bra när det är varmt. Det bör påpekas att viss bomullstwill kan vara väldigt tät vävd och då andas den mindre bra och svetten kommer att rinna trots att tyget känns relativt lätt. Dessa material är oerhört snygga men är mindre formella än vad ullvarianterna ovan är. Det som alltså får styra är i vilket sammanhang man skall bära plagget. Jobbar man i formella yrken kanske linnekostym känns helt fel? Men även dessa
klädkoder börjar sakta luckras upp i Sverige. Numera ser man
jeans och linnekavaj på en advokat och bomullskostym på en bankir. Framförallt under sommarmånaderna är toleransnivån på kontoren rätt så stor. För den som vill och vågar ta ut svängarna finns alltså alternativ även när temperaturen stiger.
Avslutningsvis till en av årets stora trender inom det välklädda modet, #menswear om man så önskar. Det är nämligen så att det trots vad många vill ge sken av, råder trender även inom det klassiska modet. Vissa säger att så inte är fallet men det är lögn. Även om det är nyansskillnader som gemene man kanske inte lägger märke till så är det varje säsong nya attribut som bärs av de betydelsefulla personer som direkt eller indirekt påverkar hur män kommer att klä sig. I sommar har det tveklöst varit seersucker. Detta är det engelska namnet på det material i Sverige känner till som bäckebölja. Oftast i bomull och med en lätt skrynklig och lite bubblig struktur. Under sommarens upplaga av Pitti Uomo i Florens sågs det överallt, främst i kostymform. Detta ger en föraning om att det kommer hänga rätt många seersucker plagg i butikerna nästa sommar. Varför inte, det är ett snyggt och oerhört praktiskt material som andas och känns svalt även när värmen stiger över 25 grader.
Nu är det dags för mig själv att gå på semester. Vad kommer jag då bära när jag lämnar stranden och närmar mig stan igen? Jo, en tunn bomullskostym i olivgrönt, mockaloafers, en tunn ljusblå skjorta, shantungslips och en linnenäsduk.
Panamahatten får dock stanna hemma. Det är ett-vilja-men-inte-kunna-plagg för mig och jag väljer det som känns bekvämt för mig. Det är mitt bästa råd till er också!
Glad sommar!
Text: Olof Nithenius
Foto: Ted Olsson
Vad tyckte du om den här artikeln?
1 Kommentar
Har försökt hitta statistik på hur många dagar på ett år i Stockholm som temperaturen når över 25 grader. Vilket jag anser vara varmare än innomhustemperatur, även om man kan ha t-shirt vid 18 grader.
Det går lätt att hitta genomsnittstemperaturer och max och min per månad. Min gissning är, att det som bäst kanske är 3 veckor.
Den 01 augusti 2017