Lädersulor vs. gummisulor

Ibland förklaras saker bäst med en allegori. Så: cyklar. En landsvägscykel med bockstyre och smala däck som är lätt, där har vi liknelsen med en lädersulad sko. Landsvägscykeln ska köras på fin asfalt, det är vad den är gjord för, där trivs den bäst. Men, landsvägscykeln kan ta sig igenom långa gatstenspartier eller grusvägar. Inte ultimat för den, men den överlever.

En lädersulad sko med ditlimmad slitsula i gummi, den kan vi istället jämföra med en cykelcross. Fortfarande med bockstyre och samma sorts geometri, men lite robustare ram och tjockare däck, den ska köras på grusvägar och snabbare stigar. Den fungerar så klart utmärkt på asfalt också, eller i stökigare terräng, men där finns andra alternativ som är bättre.

Skon med hel gummisula är då som ni kanske räknat ut mountainbiken. Kraftig med stötdämpare och tjocka mönstrade däck. Klarar de tuffaste förutsättningarna, stock och sten, lervälling och stup. Den tar sig naturligtvis fram på asfalt också, om än inte lika bekvämt som landsvägscykeln.



Det handlar, för att förtydliga, om att varje produkt är framtagen för sitt område och syfte, de har sina olika för- och nackdelar och går som oftast att använda utanför sitt område i viss mån.

Anledningen till att klassiska skor är så förknippade med lädersulor är för att lädret har varit mest tillgängligt, historiskt sett. Det var under århundraden det mest hållbara du kunde ha som skydd mellan dina fötter och backen. Att materialet överlevt även i vår moderna tidsålder är tack vare dess många unika fördelar som inget annat material kan mäta sig med, på samma sätt som anrika konstruktionsmetoder lever kvar av samma anledning.

Lädersulor har den stora fördelen att de mjuknar och blir mycket flexibla på den del som böjs och ska vara mjuk, medan de håller styvheten på delar som inte böjs lika mycket. Det är därför många upplever att lädersulade skor känns naturliga att gå i. Känslan mot underlaget blir också väldigt direkt.



Läder är ett material som andas och släpper igenom fukt, det underlättar avdunstningen av svett som lämnar fotsulan och tränger vidare ner i skon. Lädersulade skor fungerar därför också under de varmare månaderna.

Den stora stötestenen med lädersulade skor är huruvida de kan användas i blött väder eller inte. Där av allegorin ovan, även om det inte är vad de fungerar allra bäst för så klarar de det betydligt bättre än vad många tror. Självklart avgörs en del av hur bra kvalitet det är på lädersulan och de slits aningen mer, men överlag så är det inga problem att gå med lädersulor när det regnar.

För den som tänkt använda skorna ofta i regn kan det vara en god idé att sätta på en slitsula i gummi. Ett oerhört vanligt ingrepp som skomakare runtom i landet gör mängder av. Sedan är det vanligt att många sätter på slitsula på alla lädersulade skor man köper, då missar man de fördelar med ren lädersula som nämns ovan, vilket kan vara synd. Fördelen med slitsulan är då givetvis att den blir mer motståndskraftig mot väta, de kommer helt enkelt hålla längre. Känslan blir relativt nära lädersulan förutom just i hur den är mot underlaget, och andningsförmågan begränsas något.

Så då framme vi den hela gummisulan. Här får vi räkna in allt från tunna så kallade city-sulor via de vanligt förekommande Dainite-sulorna (och motsvarande) upp till dem med riktigt grova mönster. En gummisula av bra kvalitet kan hålla väldigt länge innan den behöver sulas om. Däremot andas skor med gummisulor sämre. Mycket av fukten som släpps ut nedåt kan inte dunsta bort ordentligt förrän efter skorna tas av och de får vila, vilket gör att gummisulade skor kan ta lite längre tid på sig att torka helt efter användning. Dock gör gummisulan att skon isolerar bättre mot kyla. Även det en anledning till att gummisulade skor är klart bäst på vintern.



Olika sulor för olika tillfällen, med andra ord. Men, även sådant som är utanför respektive sulas komfortzon kan de hantera, särskilt om det bara sker emellanåt, inte dagligen. Det ska också nämnas att sulan bara är en del i hur skon är anpassad för olika användningsområden, det gäller lika mycket för ovanlädret. Mer om det i en kommande artikel i Carl Magazine.