Stickiga, svåra att tvätta och tovar sig lätt… Det finns många fördomar kring ylleplagg som vi önskar reda ut, och kanske till och med slå hål på idag.
Text: Mimmi Ljungblad
Foto: Evelina Lind
Publicerad
2020-11-10
5 saker att ta med dig:
- - Ull är en naturfiber från djurriket, byggt av protein.
- - Det finns cirka 40 fårsläkten i världen, och omkring 200 olika typer av ull.
- - Ull innehåller det naturliga fettet lanolin som delvis gör materialet självrengörande.
- - Ull är ett naturligt funktionsmaterial som kan upplevas såväl värmande som svalkande mot kroppen.
- - Ull är ett biologiskt nedbrytbart samt förnybart material.
Generellt om ull
Ull är ett väl omtalat material, såväl älskat som motsträvigt buret i diverse plagg. Hör du till skaran som uppskattar kvalitet, och som ofta reflekterar över materialen som dina plagg är tillverkade av? Då har du hittat rätt, för idag gör vi en djupdykning ner i ullens värld.
Då man talar om textilfibrer brukar man börja med att skilja på naturfibrer och konstgjorda fibrer. Till gruppen naturfibrer hör fibrer som härstammar från växter respektive djur, byggda av cellulosa respektive protein, där ullfibern tillhör den senare kategorin. Ull tas inte enbart från får utan även från get, jak, lamadjur och kanin.
Ull är en av de vanligast förekommande fibrerna. Visste du till exempel att ullfibern är den fiber som har klätt människan allra längst? Konsten att spinna ull till garn utvecklades redan omkring år 4 000 f.Kr.
Får får får?
Idag finns det cirka 40 olika fårsläkten i världen, som grovt uppskattat producerar omkring 200 olika typer av ull. Ullen kommer således i många olika kvalitéer och liksom bomullen rangordnas den efter hur långa fibrerna är, dess tjocklek, färg samt orenheter. Detta påverkar i sin tur ullens egenskaper och användningsområden.
Några av de ullkvaliteter som rankas högst och anses mest exklusiva är kashmir från kashmirgeten samt mohair från angorageten. Gemensam nämnare för dessa är släta och elastiska fibrer med hög glans och god färgupptagningsförmåga. Då det kommer till ull från får anses den franska rasen Rambouillet producera förstklassig sådan, detta tack vare päls med uteslutande bottenull, det vill säga korta och mjuka fibrer.
Från ull till ylle
Den process som omvandlar ull till färdigt ylleplagg skiljer sig något beroende på om processen sker för hand eller med hjälp av en maskinpark i en fabrik. Gemensamt för processerna är dock att djuren först klipps, varpå sortering och gradering av ullen görs.
Ullen innehåller i detta skede mycket fett, smuts och vegetabiliskt material, närmare bestämt cirka 40%, som måste avlägsnas. Detta gör man genom att tvätta ullen i en tvättvätska bestående av varmt vatten och tvättmedel eller organiskt lösningsmedel. Då ullen innehåller höga halter av vegetabiliskt material, exempelvis kardborrar, genomgår ullen ibland även en kemisk behandling, tillika karbonisering, för att avlägsna ytterligare skräp.
Då ullen är sorterad, fri från orenheter och torr, spinns den till trådar eller garn. Detta föregås av kardning, där fibrerna läggs i samma riktning. Tråden eller garnet används sedan för att väva eller sticka tyger, som sedan bildar plagg.
Tillbaka till fördomarna…
Det finns som sagt många fördomar kring ull. Vi tänkte ge oss på att förklara dessa, och förhoppningsvis omvandla några till önskvärda egenskaper. Låt oss börja med ”ylleplagg känns stickiga mot huden”. Detta beror oftast på fiberlängd. 200 ulltyper ger dig fibrer på mellan 50 till över 150mm. Korta fibrer tenderar att leta sig ur garntrådarna och pocka på din uppmärksamhet, långa fibrer upplevs mer behagliga. Här spelar även ullens kvalitet, eller finhet, en betydande roll.
Så om vi fortsätter med ”ylleplagg är svåra att tvätta”. Detta stämmer till viss del. Ullen försvagas i vått tillstånd, likaså är den inget stort fan av höga temperaturer. Ull innehåller dock det naturliga fettet lanolin som kapslar in fibrerna och gör så att smuts och odör stöts bort, något som gör att materialet upplevs självrengörande och inte behöver tvättas fullt så ofta. Vädra desto oftare.
Sist men inte minst ”ylleplagg riskerar att filta/tova sig”. Ullfibrer har epidermisfjäll som tenderar att haka i varandra och på så sätt binds fibrerna samman. Denna process kallas tovning och sker främst i kombinationen värme och mekanisk påverkan. Ännu en anledning att vara försiktig vid tvätt, men det öppnar upp för experiment.
Utöver detta har ull den unika förmågan att reagera på kroppstemperatur, och således upplevas varm på vintern och sval på sommaren. Generellt för proteinfibrer är att de är hygroskopiska, dvs. tar upp och avger fukt. Ullen kan absorbera omkring 30% av sin egen vikt utan att materialet upplevs fuktigt. Ett naturligt funktionsmaterial med andra ord.
Värna genom att välja varianter
Visste du att ull är ett biologiskt nedbrytbart material? Vissa plagg går rent av att kompostera. Ullen är dessutom förnybar.
Återvunnen ull framställs av ullfibrer från gamla ullvaror eller ullfibrer som inte spunnits ännu. Fibrerna har en tendens att bli något kortare och det är inte ovanligt att man blandar i ny ull, eller annat material, för att stärka upp. Återfinn återvunnen ull i plaggen nedan:
Liksom bomull finns det ekologisk ull. För att bli certifierad finns det en rad kriterier, men de starkaste är förbud mot insektsmedel för att skydda ullen mot angrepp, att tvätt av ullen endast får utföras med ekologiska- och biologiskt nedbrytbara tvättmedel samt att krav ställs på själva djurhållningen. Värnar du om djuren är det vidare ett hett tips att hålla utkik efter mulesingfri ull. Återfinn detta, samt mycket mer, i
Care with Carl.
Vårda dina ylleplagg
Finn tips och råd kring hur du vårdar och tvättar dina ylleplagg
här.