Stildebatten: Hur #menswear-sfären formar bilden av manlig stil och kvalitetsnivå

Många unga män formar sin stilidentitet med inspiration från sociala medier. Här finns ofta ett tydligt fokus på dressad stil baserad på kavajer, kostymer, skjortor, slipsar och handsydda skor. Det är inte ovanligt att en genomsnittlig inspirations-outfit kostar som en ganska hyfsad månadslön, med skor, kostym och skjorta sammanräknat. Kommer det därtill ett armbandsur kan summan av en genomsnittlig personbil snarare bli mer relevant.

Det här är ett tveeggat svärd. En bild av stil och accessoarer som inspirerar och väcker drömmar är skapad för att göra just det – inte för att slaviskt kopieras i detalj. Varken varumärkesvis eller plaggvis. Den är skapad av individer som ofta har gjort detta under lång tid. Personer som ofta fyllt sin garderob med mycket välsydda kläder och skor, ibland skänkta av tillverkare och butiker som betalning av samarbeten, vilket gör det lätt att bära och lyfta fram plagg i en högre prisnivå. Något som i sig nästintill blivit en intressant konsumtionsmodell i sociala medier, där plagg betalas av erfarna och skickliga entusiaster med hjälp av exponering för en målgrupp som endast kan nås via influencerns egen kanal. Samtidigt skapar denna bild lätt en uppfattning om att sann stil behöver bygga på plagg från exempelvis små obskyra italienska skrädderier.

Under resan som varje man mer eller mindre genomgår i utvecklingen av sin personliga stil, är det dock ofta där man landar efter en tid – i behovet av att själv utforma sina plagg. Det bygger ofta på att man efter långt och hängivet användande av skräddade herrkläder får så specifika önskemål om tygkvalitéer, snitt, detaljer och mått på de kläder man bär, att detta blir den nästintill enda utvägen att hitta dessa plagg. Det viktigaste när du formar din egen stilidentitet är dock att din egen personlighet lyser igenom kläderna du bär. Plaggen ska förstärka vad som redan finns under ytan, och lyfta fram detta i ett starkare ljus.

När det gäller kvalitets- och prisnivå på kläderna du formar din stil med, är det givetvis eftersträvansvärt att med tiden kunna hålla en konsumtionsnivå som bygger på färre och mer påkostade plagg, vilka i sig är av högre kvalitet. På detta sätt håller kläderna längre, och motverkar slit- och släng konsumtion. Stil bygger också ofta på en viss variation av kläderna man bär från dag till dag, och byggandet av en garderob är en lång process som ofta sker över en längre tid. Plagg byts successivt ut tills man hittar hem till det utförande som ligger på en jämn nivå, både när det gäller kostnad och kvalitet, som gör det till ett väldigt långsiktigt köp.

Vad vill jag då säga med detta resonerande? Jo, att namnen på etiketterna i plagg ibland tar över intrycket av vad som krävs för att uppnå god stil. Många gånger hamnar snitt, passform och hur plaggen faktiskt sitter på bäraren lite i skymundan. Om merparten av varumärken på marknaden representerar en siluett och måttmässig utformning av kläder, behöver det inte betyda att det är vad du måste bära för att se bra ut.

Inte sällan finns det varumärken som genom åren gör en estetisk transformation, där deras plagg i dagsläget ibland ger mer stil för pengarna än många mer prestigefulla och väletablerade tillverkares kläder. Ändå avfärdas de av slentrian. Det är alltid sunt att se till ett bredare perspektiv och vara kräsen i sitt urval när kläder läggs till garderoben, och det egna stiluttrycket byggs. Undersök gamla varumärken, men också nykomlingar på marknaden eller från vintagebutiker. Det blir många gånger en spännande väg till att bygga en visuellt intressant garderob, som komplement till säkra kort och vad som bjuds i större omfattning på marknaden.