När vi köper mer välsydda skor är de uppbyggda på ett sätt som innehåller långt fler detaljer än skor med lägre tillverkningskvalitet. Nedan följer en liten guide till vad de olika delarna heter.
Text: Mikael Vallin
Foto: Charlotte Håkansson
Publicerad
2018-03-21
En handsydd sko genomgår i runda tal 200 tillverkningsmoment och sitter cirka tre veckor på läst för att få sin beständiga form. Terminologin och graden av specifika termer varierar lite mellan det skomakarväsendet och den idag fortfarande mer levande skotillverkningskulturen. Vad vi exempelvis enhetligt refererar till som ”ovanläder”, är i den engelska terminologin och många skomodeller nedbrutet i det främre stycket som kallas ”vamp” och de båda bakre sidstyckena som kallas quarters. Ovanlädrets olika stycken sys samman med stor precision. På svenska kallas detta för att ”nåtla” samman de olika materialdelarna.
Ovanläder
Ovanlädret kommer i en mängd olika utföranden beroende på skomodell. Ibland är det sytt i ett enda stycke av läder utan sömmar och då kallas det ”wholecut”. Ibland har det ett perforerat hålmönster i varierande utsträckning, vilket kallas ”
Brogue”.
Bakkappa
Detta är den del av skon som bygger upp stabiliteten skons bakre del och gör att ovanlädret greppar om hälen på bäraren.
Tåkappa
Tåkappa är den del av ovanlädret som täcker den främre delen av tåpartiet. Om detta är en separat del av lädret med en söm ca 6 cm från skons spets, brukar dessa skomodeller kallas ”cap toe”.
Den främre delen av ovanlädret som täcker tåpartiet kallas för tåkappa.
Bindsula
Bindsula är den inre sula som sitter mellan den yttre slitsulan och skons insida.
Snörstycke
Snörstycke är den del av lädret i vilket snörningens hål sitter. På
oxfordskor är denna del ofta integrerad i ovanlädret och de båda sidorna sluter mycket tätt intill varandra och snörningen kallas då ”stängd snörning”. På skor av ”derby”-modell är snörstyckena separat påsydda läderstycken och snörningen lämnar en större öppning så plösen syns mellan dem.
Plös/tunga
Plösen eller tunga är två olika ord för den bit läder som sitter under snörstyckena. På engelska kallas denna för ”tongue”.
Randläder
Randläder är en signifikant del för
skor där sulan sitter fast med en så kallad avlappssöm. Randlädret sys fast i ovanlädret med det som kallas ”randsöm”, denna syns inte utifrån på den färdiga skon. På engelska kallas denna detalj för ”welt” och randsydda skor kallas för ”goodyear welted shoes”. Detta är en känslig del av skon och det är ett gott råd att sula om dina skor innan din sula nöts ned så mycket att randlädret skadas. Randlädret går även det att byta ut, men det adderar många hundralappar i lagningskostnad.
Randsöm
Randsöm är den söm som fäster randlädret i ovanlädret.
Avlappssöm
Avlappssömn är den söm som syns under sulan på randsydda skor , den bidrar till att hålla fast den yttre slitsulan. Sömmen är dock inte avgörande för att slitsulan skall sitta fast i skon då sulan även fixerats med mycket starkt lim.
Avlappssömnen bidrar till att hålla fast den yttre slitsulan.
Gelänk
Gelänken bygger stabilitet i sulkonstruktionen och kan vara gjord både av trä eller metall. Det senare alternativet är det som gör att du ofta behöver ta av dig dina randsydda skor när du går igenom säkerhetskontrollen på flygplatsen, då den ibland ger utslag på metalldetektorn.
Gelänken kan vara gjord av både trä och metall.
Korkharts
Mellan bindsulan och slitsulan finner du korkharts, här ligger ett lager med korkflis som är uppblandat med harts. Detta formar sig med tiden efter bärarens fot och gör att den handsydda skon kommer att sitta med en mycket bra passform, skon blir unikt anpassad efter varje bärares fotform.
Det finns vidare många olika varianter av hur slitsulan kan sys fast i skons överdel, såsom Bäcksöm och Durksöm. På engelska kallade ”Norwegian welt” och ”blake welt”. Det går att skriva mycket långa texter om detta, men vi hoppas att ni med detta fått en inledande grund i förståelsen för hur randsydda skor är uppbyggda.
Kortharts är ett lager med korkflis, som är uppblandat med harts.
Vad tyckte du om den här artikeln?