Dressad stil och de plagg som omfattar den beskrivs ofta felaktigt som gubbiga och tråkiga. Enligt mig beror detta i flera fall på en missuppfattning som grundar sig i okunskap och missförstånd.
Text: Mikael Vallin
Foto: Evelina Lind
Publicerad
2019-03-24
Det är ett märkligt fenomen, när såväl män som kvinnor ofta generaliserande beskriver en dressad stil som lite för gubbig. Det finns knappast något yngre och mer spännande än en man snyggt klädd i kavaj eller kostym. Lägg därtill ett par välsydda skor av oxford eller loafermodell och det välklädda intrycket är ett faktum.
Var börjar vi då nysta i hela denna stilmässiga gåta? Som i så många andra situationer bottnar en stor del av hela frågeställningen i detaljer och hur de får betraktaren att uppfatta dessa. Detaljer i exempelvis plagg och skor.
Symboler för det förgångna
Men varför uppfattar många stilen som gubbig? Här känner jag att det är många faktorer som spelar in. Under sextiotalet revolterade en stor del av den manliga befolkningen mot det klädideal de vuxit upp med. Pappor som burit kostym, skjorta, slips och inte sällan hatt, sågs som symboler för det förgångna. En svunnen tid. Stora delar av denna ungdomsgrupp förnekade aktivt plagg som kavajer och kostymer, varpå kunskapen om hur man använde dem rätt också föll något i glömska.
Hela denna situation fick till följd att det under en lång tid var långt mer vanligt att se äldre män i dressade kläder. Samtidigt kom en våg av billigare plagg, tillverkade med sämre passformer och material av syntet, som helt enkelt inte såg bra ut på någon. Den äldre generationens kostymer följde också en äldre tids ”trender” och stilideal. När det kommer till kavajer syns detta ofta i en specifik detalj som visuellt sätter tonen för hela plagget. På svenska kallas den ”croché”, på engelska ”gorge line”, vilket är punkten där kavajens krage möter slagen på bröstet.
Denna punkt låg under en lång tid relativt långt ned på bröstet, vilket kopplades till tidseran då detta var vanligt förekommande. Detta har, anser vi, format en stor del av den ”gubbiga” uppfattningen, eftersom kavajer de senaste 20 åren har haft en i jämförelse högt placerad croché.
Exempel på god, klassisk och samtida stil
När det kommer till plagg som loafers, och i synnerhet tassel loafers, bygger även detta på balansen i hur skon är utformad. På 1980-talet var tassel loafern en vanlig syn till trendigt och bylsigt skurna kostymer. Dessa skor hade ofta en mycket låg plös, vilket är ovandelen som täcker fotryggen. Detta fick till följd att skon ofta förde tankarna till dampumps, vilket exemplet ovan visar motsatsen på och hur ett par kvalitetsloafers verkligen ska se ut.
Ett ofta mycket rundat tåparti förstärkte ett knubbigt intryck. Skon hade även en stark negativ koppling till dåtidens ”yuppies” och de bylsiga kostymerna. De handsydda loafers vi säljer idag har en helt annan balans i utformningen och är dessutom fasligt mer eleganta.
En faktor som sedan cementerar det negativa intryck många ofta får av dressade herrkläder, är den förlorade kunskapen om hur man bär dem rätt. Män bär plågsamt ofta för stora kavajer som inte passar deras kroppsform. För långa kavajärmar är den vanligaste missen som får en i övrigt välsittande kavaj att se för stor ut.
Med allt detta i medvetandet kommer vi sedan till kärnan i missuppfattningen om dressad stil som gubbig. Problemet ligger i den ofta förekommande negativa uppfattning om dressade kläder, som egentligen bottnar i föråldrade detaljer, avsaknad kunskap och personer som bär dem felaktigt.
Ergo: Innan du avfärdar tassel loafers, en kostym, en dubbelknäppt kavaj eller club-blazer som ”gubbig”, sätt på dig dina neutrala glasögon och försök se hur plagget faktiskt ser ut på personen som vill bära det.
Vad tyckte du om den här artikeln?
2 Kommentarer
Den som påstår att Kostym skulle vara gubbig, personen ifråga kanske inte ens är så belevad, har själv sålt dyra kläder och vet att personer gement är ganska snäva i sitt tänk. Men komma i träningsbyxor och lågskor, har man inte missat något då?
Den 25 mars 2019
@Kjell L: Tjenare Kjell, och tack för ett träffsäkert och bra tillägg i debatten! Kanske kan du ha behållning av en annan krönika jag tidigare skrivit i ett relaterat ämne:
https://www.careofcarl.com/sv/carlmagazine/stilkunskap/2016/08/07/det-omvanda-snobberiet.html
Ha en toppendag!
Den 25 mars 2019