Carl Magazine

Torr hud uppstår vanligtvis då huden inte lyckas behålla tillräckligt med fukt. Orsakerna kan vara många, exempelvis frekventa bad eller en hudvårdsrutin som torkar ut huden och avlägsnar för mycket av hudens naturliga oljor. Under vintern, då temperaturen sjunker och luftfuktigheten är låg både utom- och inomhus, kan detta bli extra påtagligt. En fet eller blandad hy kan då bli mer blandad, medan en normal hy kan upplevas torr. Oavsett är det en god idé att justera hudvårdsrutinen något för att anpassa den till den kalla och torra luften, nedan följer några tips för hur du kan tänka.

Skonsam ansiktsrengöring

[SLIDER2 START]
[ARTNR='21829610']
[ARTNR='22220410']
[ARTNR='22357510']
[ARTNR='21829810']
[SLIDER2 STOPP]
Använd inte uttorkande rengöringsprodukter för ditt ansikte, utan välj en mild och skonsam rengöring som rengör grundligt utan att torka ut. En rengöringslotion- eller olja kan vara ett bra alternativ under de kallare månaderna. En peeling kan vara bra för att avlägsna döda hudceller och minska uppkomsten av pormaskar, det är dock viktigt att välja en som är speciellt anpassad för huden i ansiktet samt att inte använda peeling eller skrubb för ofta, en gång i veckan är en bra tumregel. Ta det vidare försiktigt med peeling och skrubb om du märker att huden är torr, fnasig eller irriterad.

Undvik ansiktsrengöring på morgonen

Din hud klarar sig allra bäst mot kylan då den är ren och torr, men tvätta inte bort ansiktets naturliga oljor på morgonen innan du går ut i den kalla vinterluften. Försök istället att tvätta och eventuellt raka dig på kvällen, på så sätt hinner ett skyddande fettlager bildas under natten. Önskar du någon form av uppfräschning på morgonen kan du skölja av ansiktet med vatten, eller använda ett återfuktande, oparfymerat ansiktsvatten, och därefter applicera dagkrämen.

Mjukgör huden

[SLIDER2 START]
[ARTNR='22172810']
[ARTNR='21830210']
[ARTNR='21830010']
[ARTNR='22220810']
[ARTNR='22357710']
[SLIDER2 STOPP]
Om du har problem med torr hud är det en god idé att använda en fetare dag- och nattkräm. Vissa nattkrämer är extra feta och fungerar bra även som dagkräm under vinterhalvåret, då huden är extra utsatt. Ytterligare ett tips är att addera några droppar ansiktsolja i din ansiktskräm, eller övergå helt till en ansiktsolja.

Skäm bort dig själv

[SLIDER2 START]
[ARTNR='22173410']
[SLIDER2 STOPP]
Genom att använda en återfuktande ansiktsmask en till två gånger i veckan, eller vid behov, hjälper du till att tillföra din torra och trötta hud fukt och ny energi. Extra uppskattat under de mörka och kalla månaderna. En variant som verkar under natten är aldrig fel. Och varför inte unna dig en ansiktsbehandling? En utmärkt start på den kalla och mörka perioden vi står inför.

Glöm inte solskyddsfaktor

[SLIDER2 START]
[ARTNR='22172610']
[SLIDER2 STOPP]
Om du vistas mycket utomhus är det alltid en bra idé att använda solskyddsfaktor, oavsett årstid. Extra viktigt då marken är täckt med snö eftersom snön reflekterar UV-strålningen. Om du ska spendera en hel dag i skidbacken bör du dessutom vara försiktig med ansiktsrengöring och peeling. Hudens naturliga fetter utgör i sig en skyddande barriär som är bra att ha, inte minst när du viner nedför backen.

Mycket kommer inifrån

Det kanske är en självklarhet, men mycket kommer inifrån. Dina levnadsvanor har en tendens att spilla över på mycket annat, goda eller ej. Träning och motion tåls det att tala om, likaså sömn. Det är dessutom viktigt med fräscha handdukar och sängkläder, inte minst för hudens skull. Ett annat viktigt steg för att hålla din hud mjuk och elastisk är att se till att du håller dig väl återfuktad samt att du får i dig tillräckligt med näringsämnen.

SÅ TVÄTTAR DU DINA TRÄNINGSKLÄDER OCH FUNKTIONSPLAGG:

1. Stäng skaljackans stora dragkedja samt den vid armhålan, men öppna fickor och låt kardborrar vara löst fastspända innan tvätt.

2. Följ tvättrådet i plagget noga men tvätta träningskläderna i regel kallt. Flytande tvättmedel rekommenderas.

3. Undvik sköljmedel för träningskläder och funktionsplagg. Detta kan komma att skada elasticiteten i fibrerna, genom att täcka över fibrerna likt ett hölje och kapsla in smuts och bakterier. Porerna i eventuella membran eller beläggningar kan därför täckas igen.

4. Hängtorka plaggen för att undvika att utsätta syntetplagg för värme, dvs. torktumlare och strykjärn. Tvättar du din skaljacka ska du dock helst torktumla den.

5. Generellt är det viktigt att inte låta träningskläderna ligga kvar i träningsväskan, vädra eller tvätta plaggen omgående.

SÅ TVÄTTAR DU DUNJACKAN OCH PLAGG MED SYNTETSTOPPNING:

1. Stäng alla dragkedjor samt vänd jackan ut och in.

2. Använd flytande tvättmedel till dunjackan och syntetstoppade jackor, exkludera sköljmedel.

3. Följ tvättanvisningar för respektive plagg men tänk på att tvätta kallt, högst 30 grader för dunjackor och plagg av syntetstoppning.

4. Skölj jackan noggrant.

5. Om jackan är av dun - släng i ett par tennisbollar under tvätt, samt då du torktumlar, för att dunet ska återfå sin volym.

6. Om stoppningen är av syntet - hängtorka i rumstemperatur.

Många ytterplagg har en impregnering som kallas DWR - durable water repellency, som syftar till att göra yttertyget vattenavstötande. Efter tvätt måste värme tillföras för att återaktivera detta skydd. Använd värmeskåp, torktumlare eller strykjärn, men se till att värmen inte blir för hög så att plagget smälter. När ytbehandlingen har slitits ut kan du impregnera på nytt med hjälp av speciellt anpassade sprayer.

[SLIDER2 START]
[ARTNR='22718711r']
[ARTNR='22717911r']
[ARTNR='20175311r']
[ARTNR='20251911r']
[ARTNR='22134111r']
[SLIDER2 STOPP]

DUNJACKA ELLER JACKA AV SYNTETSTOPPNING?

Att frysa är minst sagt överskattat. När kylan börjar krypa sig på är det läge för fodrade plagg.

Här brukar man tala om dun- kontra syntetstoppning. Fördelarna med dun är att materialet är lätt, komprimerbart samt binder mycket luft och på så sätt värme. Nackdelen är att dunet förlorar en stor del av sin volym och isolerande förmåga när materialet blir blött, och torkar dessutom långsamt. Jackor med syntetisk stoppning, å andra sidan, presterar lika bra vid hög luftfuktighet och nederbörd eftersom syntet inte absorberar vatten lika lätt, samt torkar snabbt. Det värmer dock inte lika effektivt. Samtidigt går utvecklingen ständigt framåt.

[SLIDER2 START]
[ARTNR='19080311r']
[ARTNR='19251311r']
[ARTNR='19599511r']
[ARTNR='19530211r']
[ARTNR='19831611r']
[SLIDER2 STOPP]

VAD INNEBÄR FUNKTIONSPLAGG?

När man talar om funktionsplagg syftar man på plagg som har tillverkats av ämnade material samt genomgått sådana för- och efterbehandlingar att eftertraktade egenskaper har tillförts plaggen. Dessa är ofta träningskläder och outdoorkläder som kräver vissa funktioner. När regnet öser ner föredrar vi en jacka som är vind- samt vattenavstötande och när vi befinner oss i terräng uppskattar vi plagg som håller oss torra och behagliga. Hur uppnår man då dessa egenskaper?

PLASTIC FANTASTIC?

Om vi börjar med fibrer tillverkas träningskläder och funktionsplagg nästan uteslutande av konstgjorda syntetfibrer. Syntetfibrer framställs på kemisk väg och utgångsmaterialet, eller råvaran, är främst petroleum. Fördelen med att framställa fibrer på kemisk väg är att fibrerna kan tillverkas i önskad längd och manipuleras för att ges vissa egenskaper.

Syntetfibrer såg dagens ljus i mitten av 1900-talet då företaget DuPont lanserade polyamid under varunamnet Nylon 1939. Idén kom från silkeslarven och dess långa och starka fibrer, något man önskade skala upp. DuPont är även företaget bakom elastan, även kallad Spandex eller Lycra, en fiber känd för sin elasticitet och töjbarhet.

Säga vad man vill om syntetfibrer, men hittills har det varit svårt att ersätta syntetfibrers egenskaper i sport- och funktionsplagg. När det kommer till regn-, skid- och badkläder är det viktigt med tyger som torkar snabbt, har god slitstyrka samt nötningshållfasthet, vilket många syntetfibrer kan erbjuda. Eftersom råvaran inte är förnybar eller biologiskt nedbrytbar, blir det dock extra intressant men framförallt viktig att kolla på återvunna alternativ.

KAN PLAGG VERKLIGEN ANDAS?

Om vi rör oss bort från fibrer och istället fokuserar på funktionstyger brukar man främst tala om tre varianter: membran, tyg med beläggning samt mikrofibertyg. Ett membran är en tunn plastfilm som lamineras på insidan av ett yttertyg. Absolut vanligast är att membranet är poröst, dvs. innehåller små håligheter som släpper igenom vattenmolekyler, ånga, men stoppar vattendroppar. Detta skyddar tyget från yttre väta och hjälper samtidigt till att transportera bort fukt som kommer inifrån. Ni känner säkert till ett membran vid namn Gore-Tex®?

Det talas även om olika typer av beläggningar. En beläggning är från början en pasta som breds ut på baksidan av tyget i ett tunt skikt. När pastan torkar expanderar den och bildar små håligheter som fungerar likt ett membran.

Sist men inte minst mikrofiber. Tyger av mikrofiber består av kluvna, mycket tunna fibrer i lösa knippen. Vid vävningen bildas minimala mellanrum mellan fibrerna som fungerar likt öppningarna i ett membran. Fördelarna med mikrofiber är att det är konstruktionen i sig som ger tyget dess egenskaper, funktionerna nöts således inte bort.

Membran är kanske det mest eftertraktade i funktionstygsväg, och det som i regel presterar bäst, men även det som är mest kostsamt. Slutligen, som svar på frågan - Plagget i sig andas inte, men tygerna kan transportera bort fukt och på så sätt hjälpa dig att hålla en behaglig kroppstemperatur.

Läs mer om hur du vårdar dina Gore-Tex® plagg här.