TEST: Guide: Skokonstruktioner

Limmad (cemented)

Den enklaste och därför också billigaste bottningsmetoden där skons delar helt enkelt bara limmats ihop med starkt lim. Skorna har potential att bli lätta och mjuka, även om det så klart beror på vilken sorts sko det handlar om, material i sulan och så vidare. Går i regel inte att sula om, mer än att lägga på ny slitsula utanpå den nedslitna yttersulan.

Durksydd (Blake)

Den enklaste varianten av de sydda konstruktionerna, som möjliggör en sko som är flexibel och nätt men då med en söm som ger extra styrka. Sömmen går rakt igenom bindsula (sulan som är en stomme inne i skon), ovanläder och yttersula, och sys med en durksymaskin. Tål väta dåligt, då vatten kan tränga rakt igenom sömmen in i skon. Görs en så kallad ritsnedläggning, när sömmen under sulan döljs genom att den sys i en skåra i yttersulan som sedan täcks igen, klarar de fukt lite bättre.

Durksydda skor kan sulas om, tvärtemot vad många tror, så länge skomakaren har en durksymaskin. Dock är antalet omsulningar begränsat då sömmen varje gång tenderar att göra nya hål i bindsula och ovanläder som tillslut blir håligt som en schweizerost och riskerar att inte hålla ihop.

Goodyear-randsydd (Goodyear welted)

Den vanligaste konstruktionsmetoden för klassiska kvalitetsskor. Benämns i Sverige oftast som bara randsydd, men Goodyear-randsydd eller maskinrandsydd är lite tydligare. Här limmas en kanvasremsa fast i bindsulan som fästs med ovanläder och en läderremsa som kallas för rand, och det är själva sömmen som syr fast dessa delar som är randsömmen. Den ligger alltså inne i skon, och syns inte utifrån. Sömmen som sedan syr ihop randen med yttersulan kallas för avlappssöm, eller sulsöm.

Konstruktionen ger en stark och relativt vattentålig sko som är enkel att sula om, då avlappssömmen och yttersulan enkelt kan tas bort för sig utan att bindsula och ovanläder påverkas. Skon är dock styvare och mindre flexibel än exempelvis en durksydd sko.

Handrandsydd (Hand welted)

Som namnet antyder så är metoden i princip identisk med ovannämnda Goodyear-konstruktion, men skillnaden är alltså att här används inte en Goodyear-symaskin för att sy randsömmen utan den sys helt för hand. Metoden används främst av tillverkare av bespokeskor. Det är en konstruktion som tar tid att göra, och därmed kostar mycket.

På en handrandsydd sko sys randsömmen direkt i bindsulan, som alltid är helt i läder och lite tjockare. Det är en fördel gentemot en Goodyear-randsydd sko, plus att hålrummet mellan bindsula och yttersula blir mindre.

Stormrand (Storm welt)

Exakt samma konstruktion som ovan nämnda Goodyear- eller handrandsydda metoder, med skillnaden att en grövre rand används för att göra skorna ytterligare lite tåligare mot väta, då randen som går upp en bit mot skons ovandel gör att vatten inte lika lätt kan ta sig in från sidorna.

Blake/Rapid

Påminner om en randsydd sko med många av dess fördelar, men skillnaden är att istället för en rand använder man en extra mellansula. Här fästs bindsula och ovanläder med en mellansula med hjälp av en durksöm (sys med Blake-symaskin). Under den fästs sedan själva slitsulan som sys dit med en avlappssöm runtom kanten på skon (en sådan maskin kallas Rapid-symaskin, därav namnet på konstruktionen). Det här ger en sko som är relativt vattentät och där det enkelt går att byta ut yttersulan utan att man behöver påverka fästningen av bindsulan och ovandelen, det görs på samma sätt som på en randsydd sko.