Carl Magazine

Att ett par jeans är selvedge är ett begrepp som man titt som tätt stöter på när man tittar på byxor. För att enkelt förklara begreppet så är selvedgedenim ett jeanstyg som är vävt med en stadkant, det vill säga en kant som hindrar tyget från att fransa upp sig. Denna kant är oftast vit-röd-randig och går att se på insidan av de jeans som är tillverkade av denna typ av tyg om man viker upp det. För att förklara begreppet ytterligare så tar vi och tittar på historian bakom tillverkningen av denim.

SELVEDGE NU OCH DÅ

Att jeans tillverkats på samma sätt som när Levi Strauss tog fram den första versionen av ikonen 501, under slutet av 1800-talet, är det nog ingen som tror. Produktionstekniker och material har utvecklats och lika så tillverkningen av denim. Grovt räknats så kom det stora genombrottet för tillverkningen av selvedgejeans, eller kanske ska man säga fallet, när den moderna och mycket mer effektiva projektilvävstolen började vinna mark runt 1950-talet. Därmed ersattes de gamla klassiska skyttelvävstolar som selvedgedenim tillverkades på.

Vad är selvedge jeans? Ett par selvedge jeans är ett par jeans som är tillverkade av ett denimtyg vävt på en äldre typ av vävstol, som väver tyget med en stadkant - en kant som hindrar tyget från att fransa sig. Denna kant kan du hitta på insidan av byxbenet i form av en vit-röd-randig kant.

Skyttevävstol som väver selvedge denim på det Japanska väveriet Japan Blue Co. Observera det härliga ljudet av vävstolen.

För den som inte är så insatt i olika typer av vävstolar, så ska man veta att skillnaden på dessa maskiner är markant. Projektilvävstolen kan både väva ett mycket bredare tyg och detta med en högre hastighet än den gamla skyttelvävstolen som långsamt tuggade på med sina smalare tygstycken, som ofta låg mellan 21 och 32 tum (man pratar oftast om tum när det kommer till textilproduktion).

Begreppet selvedge

Så vad har tidigare nämnda vävstolar egentligen att göra med begreppet selvedge? För att hålla det så enkelt som möjligt, så tillverkas selvedge denim enbart på den äldre typen av vävstol (skyttelvävstolen) och kom därmed att i stort sett försvinna när den effektivare projektilvävstolen kom i bruk.
Namnet selvage kommer från när man väver ett tyg på en skyttelvävstol så skapar maskinen färdiga kanter på varje sida av tyget, så kallade stadkanter eller ”self-edge”, till skillnad från modernare vävstolar där tyget klipps av vid kanterna och lämnar en fransigare kant som måste göras iordning i efterhand.

Tänk på att… Selvedge denim inte är samma sak som rådenim. Ett rådenimtyg utmärks av att tyget inte har fått någon tvätt eller slitningar, medan selvedgedenim utmärks av sin stadkant och enbart tillverkas på skyttelvävstolar, medan rådenim kan tillverkas av vilken vävstol som helst.

[SLIDER2 START]
[ARTNR='14205911r']
[ARTNR='15176711r']
[ARTNR='15343711r']
[SLIDER2 STOPP]

En fördel med stadkanten som uppstår på selvedgetyg är att denna minimerar risken för att tyget ska repa sig. Dock så är produktionsprocessen mer tidskrävande och kostsam, samt att tyget kan innehålla fler variationer. Variationer och texturer som i sig utstrålar en viss charm - något som japanerna under den andra halvan av 1900-talet insåg och som gjort att de idag blivit ledande på att tillverka selvedgedenim. Att ett par selvedge jeans idag kommer från Japan går därmed att se som en kvalitetsstämpel, även om det också finns flertalet andra välrenommerade tillverkare i länder så som USA och Italien.

För att få en lite djupare förståelse för detta ikoniska plagg och material skall vi gå tillbaka i tiden och förklara skillnaden mellan denim och jeans.

JEANS OCH DENIM - BEGREPPENS URSPRUNG 

Denimtyget har faktiskt sitt ursprung i Frankrike och närmare bestämt staden Nîmes. Det var här man för första gången tog fram den grova och slitstarka twillväv i bomull som skulle komma att benämnas som denim (de Nîmes är franska för ”från Nîmes”). Fördelarna med detta tyg var många och en av de viktigaste egenskaperna var tygets slitstyrka i såväl vått som torrt tillstånd. Det var vanligt i framför allt överdragsplagg och overaller bland sjömän under 1800-talet. Den karaktäristiska blå färgen som plagget förknippas med kom till genom en infärgning av tyget med hjälp av växten Indigofera; ursprunget till den djupt blå nyans vi idag kallar indigo. Dessa kom uteslutande från Indien fram till slutet av 1800-talet då man i Tyskland tog fram ett syntetiskt sätt att färga indigo.

Om vi istället tittar på uttrycket jeans så sägs detta härstamma från den italienska hamnstaden Genoa nära gränsen till Frankrike. Även här har franskan påverkat då det franska namnet för staden var Gênes. Här producerades en liknande kvalitet som den i Nîmes.

Levi Strauss & Co. revolutionerar byxan 
Plagget jeans som vi känner till det har en lite annorlunda historia. Här var det skräddaren Jacob W. Davis som 1873 tillsammans med företaget Levi Strauss & Co. patenterade den första jeansbyxan i blå denim förstärkt med nitar i koppar.

Målgruppen var arbetare i gruvor och fabriker men inte minst cowboys i nordvästra USA. Ursprungligen hade modellen endast två fickor fram och en bak. Det var först senare som dagens norm med fem fickor blev standard.

Jeansen blir ett stilmässigt ställningstagande
Det var egentligen först så sent som 1950-talet som byxan fick ett modemässigt genomslag. Störst påverkan på detta hade med stor sannolikhet James Dean som bar jeans i den klassiska filmen ”Ung rebell” från 1955. Plagget blev ett uttryck för ungdomlighet och rebellisk anda och i mitten på 60-talet var jeans ett allt vanligare inslag i den amerikanska kulturen.

KONSTEN ATT BÄRA DENIM DRESSAT 

Hittills har vi fokuserat på hur jeans gick från arbetsplagg, via filmens värld till att bli den kanske vanligaste byxan i var mans garderob, men som rubriken på den här artikeln utlovade skall vi även titta på hur man kan kombinera en byxa med så ledig historik på ett mer dressat sätt.

Färg och nyans 
Först och främst är det viktigt att titta på jeansens färg och nyans. En mörkare nyans av rådenim utan slitningar kommer alltid uppfattas som formellare då den påminner mer om dressade byxor i övrigt. Ju mer slitningar och skiftningar tyget har, desto ledigare kommer de uppfattas. Det är alltså inte bara nyansen utan framför allt jämnheten i tyget som kommer påverka hur plagget uppfattas. Av den anledningen kan ett par vita jeans vara utmärkta till kavaj under framför allt sommarhalvåret.

Passform och siluett 
Två andra viktiga aspekter när man skall välja jeans för en mer dressad känsla är passform och silhuett. Då klassiska skräddade byxor i regel är både mer generösa i livhöjd och benvidd är detta något som på ett effektivt sätt kan förstärka den dressade känslan även i ett par jeans. Välj med fördel en modell med något högre livhöjd, vilket gör att avståndet mellan kavajens knapp och byxans midja minimeras. Jeansen behöver inte vara extremt vida men genom att undvika en tight passform kan man ge dem ett fall som rimmar med kavajens. Avslutningsvis är längden på jeansen inte att underskatta. Oavsett om man föredrar ett uppvik som visar en eventuell selvedge-kant eller om man kortar jeansen till exakt rätt längd så rekommenderar vi att byxan slutar precis ovanför skon utan bryt.

Kontrast är ett ord som kommer genomsyra hela tänket när man kombinerar jeans med kavaj. Målet är att minimera den kontrast som naturligt uppstår mellan två plagg med så olika historik och bakgrund. Ett annat ord är textur. Nyckeln till att få dessa plagg att harmonisera är nämligen att välja en kavaj som likt jeansen har en kraftig textur. Ett utmärkt exempel på detta är tweed som har en grövre struktur och ofta melerade färger.

Kavajens färg är faktiskt i sig väldigt avgörande för hur lätt den kommer vara att kombinera. Enfärgade modeller i svart, grått och mörkblått är i regel klart svårare än brunt, mossgrönt eller beige. Varma och jordiga toner harmoniserar i regel bättre med den indigofärgade denimen än kalla eller starka nyanser.

Kavajens konstruktion   
Nästa steg i att uppnå en balans mellan plaggen är valet av mjukare kavajkonstruktion. Genom att välja en okonstruerad eller väldigt lätt uppbyggnad i kavajens bröst och axlar får man en känsla som för tankarna åt en kofta eller cardigan snarare än en formell kavaj. Addera dessutom gärna till detta utanpåliggande fickor och ett mönster i tyget så har man jämnat ut skillnaderna ytterligare.

Att använda kavajen från favoritkostymen i garderoben tillsammans med jeans är inget vi skulle rekommendera. En kostymkavaj har ofta en slät och blank ullväv som kommer kontrastera i både struktur och formalitet med de ledigare jeansen.

Vad du bär till jeansen
Nästa steg för att dressa upp jeansen ligger i vad man bär under kavajen. Precis som tidigare bör man vara försiktig med för stora skillnader i kontrast så undvik de slätaste kostymskjortorna med dubbel manschett samt sidenslipsarna. Titta istället på olika modeller av popovers i pikétyg för sommarhalvåret och inte minst polotröjor för hösten. Bägge dessa alternativ är mer eleganta än en t-shirt men balanserar den formella nivån mellan respektive plagg på ett utmärkt sätt. Vill man bära en traditionell skjorta är vårt råd att välja en modell med mycket struktur i exempelvis flanell eller linne beroende på säsong.

Det sista att tänka på – skorna
På fötterna finns det en rad olika alternativ som passar till jeans. Det är också den del som tenderar att till största del styra hur din klädsel uppfattas. Väljer man ett par sneakers kommer känslan även ihop med kavaj bli mer ledig medan ett par loafers, oxfords eller brogues kommer ge en lite mer klädd helhet.
Även här bör textur ligga i åtanke vilket är en av anledningarna till att skor i mocka och grain passar så bra till just jeans. Undvik med fördel blankpolerade oxfords i svart kalvskinn med samma argumentation som mot den udda kostymkavajen. Kontrasten blir helt enkelt för stor.

Att ”bryta in” ett par jeans i rådenim kan vara både smärtsamt och tidskrävande. Den som däremot väntar ut kan verkligen se fram emot ett par jeans som inte bara får en snygg slitning, utan också en själ signerat dig själv. Alla slitningar på jeansen blir då till en patina som formats efter hur du använt dem, vilket för många är en tillfredsställande avkastning rent stilmässigt.

För att lyckas få till ett par jeans på det här sättet krävs mycket användning, regelbundna tvättar och ett stort mått av tålamod. Och om du själv aldrig deltagit i något liknande denimäventyr kan vi inte annat än att rekommendera dig till att prova. Tryter tålamodet på vägen kan du i alla fall försäkra dig om att du nu är ägare av ett par jeans som, om du använder de mer sällan, håller sig mörka och går väl ihop till lite grövre kavajer under en lång tid framöver.

Så väljer du rätt jeans för dig

Du som vill snabba på slitningsprocessen måste vi tyvärr göra besviken. Det finns helt enkelt inga genvägar när det kommer till att ”bryta in” ett par jeans i rådenim. Däremot finns det alternativa val, som ett par jeans som redan från början har en slitning och med det också är lite mer bekväma att bära. Sedan följer dock frågor som hur höga man vill ha dem i midjan, vilken typ av tvätt de ska ha och vilken vidd man föredrar. När det kommer till jeans kan frågorna vara många, och just därför har vi tagit fram en jeansguide som enkelt vägleder dig till de jeans som passar dig bäst och som faller dig i smaken. Där kan du filtrera på färg, tvätt, midja och vilken passform du önskar.

Om det är någonting vi själva strävar efter så är det eftertanke och långsiktighet, och därför vill vi slå ett extra slag för denna guide så att dina jeans, vad du än må välja, blir givna följeslagare för dig under en lång tid framöver.

Att ”bryta in” ett par jeans i rådenim kan vara både smärtsamt och tidskrävande. Den som däremot väntar ut kan verkligen se fram emot ett par jeans som inte bara får en snygg slitning, utan också en själ signerat dig själv. Alla slitningar på jeansen blir då till en patina som formats efter hur du använt dem, vilket för många är en tillfredsställande avkastning rent stilmässigt.

För att lyckas få till ett par jeans på det här sättet krävs mycket användning, regelbundna tvättar och ett stort mått av tålamod. Och om du själv aldrig deltagit i något liknande denimäventyr kan vi inte annat än att rekommendera dig till att prova. Tryter tålamodet på vägen kan du i alla fall försäkra dig om att du nu är ägare av ett par jeans som, om du använder dem mer sällan, håller sig mörka och går väl ihop till lite grövre kavajer under en lång tid framöver.

Så väljer du rätt jeans för dig

Du som vill snabba på slitningsprocessen måste vi tyvärr göra besviken. Det finns helt enkelt inga genvägar när det kommer till att ”bryta in” ett par jeans i rådenim. Däremot finns det alternativa val, som ett par jeans som redan från början har en slitning och med det också är lite mer bekväma att bära. Sedan följer dock frågor som hur höga man vill ha dem i midjan, vilken typ av tvätt de ska ha och vilken vidd man föredrar. När det kommer till jeans kan frågorna vara många, och just därför har vi tagit fram en jeansguide som enkelt vägleder dig till dem jeans som passar dig bäst och som faller dig i smaken. Där kan du filtrera på färg, tvätt, midja och vilken passform du önskar.

Om det är någonting vi själva strävar efter så är det eftertanke och långsiktighet, och därför vill vi slå ett extra slag för denna guide så att dina jeans, vad du än må välja, blir givna följeslagare för dig under en lång tid framöver.

För att få en lite djupare förståelse för detta ikoniska plagg och material skall vi gå tillbaka i tiden och förklara skillnaden mellan denim och jeans.

JEANS OCH DENIM - BEGREPPENS URSPRUNG 

Denimtyget har faktiskt sitt ursprung i Frankrike och närmare bestämt staden Nîmes. Det var här man för första gången tog fram den grova och slitstarka twillväv i bomull som skulle komma att benämnas som denim (de Nîmes är franska för ”från Nîmes”). Fördelarna med detta tyg var många och en av de viktigaste egenskaperna var tygets slitstyrka i såväl vått som torrt tillstånd. Det var vanligt i framför allt överdragsplagg och overaller bland sjömän under 1800-talet. Den karaktäristiska blå färgen som plagget förknippas med kom till genom en infärgning av tyget med hjälp av växten Indigofera; ursprunget till den djupt blå nyans vi idag kallar indigo. Dessa kom uteslutande från Indien fram till slutet av 1800-talet då man i Tyskland tog fram ett syntetiskt sätt att färga indigo.

Om vi istället tittar på uttrycket jeans så sägs detta härstamma från den italienska hamnstaden Genoa nära gränsen till Frankrike. Även här har franskan påverkat då det franska namnet för staden var Gênes. Här producerades en liknande kvalitet som den i Nîmes.

Levi Strauss & Co. revolutionerar byxan 
Plagget jeans som vi känner till det har en lite annorlunda historia. Här var det skräddaren Jacob W. Davis som 1873 tillsammans med företaget Levi Strauss & Co. patenterade den första jeansbyxan i blå denim förstärkt med nitar i koppar.

Målgruppen var arbetare i gruvor och fabriker men inte minst cowboys i nordvästra USA. Ursprungligen hade modellen endast två fickor fram och en bak. Det var först senare som dagens norm med fem fickor blev standard.

Jeansen blir ett stilmässigt ställningstagande
Det var egentligen först så sent som 1950-talet som byxan fick ett modemässigt genomslag. Störst påverkan på detta hade med stor sannolikhet James Dean som bar jeans i den klassiska filmen ”Ung rebell” från 1955. Plagget blev ett uttryck för ungdomlighet och rebellisk anda och i mitten på 60-talet var jeans ett allt vanligare inslag i den amerikanska kulturen.

KONSTEN ATT BÄRA DENIM DRESSAT 

Hittills har vi fokuserat på hur jeans gick från arbetsplagg, via filmens värld till att bli den kanske vanligaste byxan i var mans garderob, men som rubriken på den här artikeln utlovade skall vi även titta på hur man kan kombinera en byxa med så ledig historik på ett mer dressat sätt.

Färg och nyans 
Först och främst är det viktigt att titta på jeansens färg och nyans. En mörkare nyans av rådenim utan slitningar kommer alltid uppfattas som formellare då den påminner mer om dressade byxor i övrigt. Ju mer slitningar och skiftningar tyget har, desto ledigare kommer de uppfattas. Det är alltså inte bara nyansen utan framför allt jämnheten i tyget som kommer påverka hur plagget uppfattas. Av den anledningen kan ett par vita jeans vara utmärkta till kavaj under framför allt sommarhalvåret.

Passform och siluett 
Två andra viktiga aspekter när man skall välja jeans för en mer dressad känsla är passform och silhuett. Då klassiska skräddade byxor i regel är både mer generösa i livhöjd och benvidd är detta något som på ett effektivt sätt kan förstärka den dressade känslan även i ett par jeans. Välj med fördel en modell med något högre livhöjd, vilket gör att avståndet mellan kavajens knapp och byxans midja minimeras. Jeansen behöver inte vara extremt vida men genom att undvika en tight passform kan man ge dem ett fall som rimmar med kavajens. Avslutningsvis är längden på jeansen inte att underskatta. Oavsett om man föredrar ett uppvik som visar en eventuell selvedge-kant eller om man kortar jeansen till exakt rätt längd så rekommenderar vi att byxan slutar precis ovanför skon utan bryt.

Kontrast är ett ord som kommer genomsyra hela tänket när man kombinerar jeans med kavaj. Målet är att minimera den kontrast som naturligt uppstår mellan två plagg med så olika historik och bakgrund. Ett annat ord är textur. Nyckeln till att få dessa plagg att harmonisera är nämligen att välja en kavaj som likt jeansen har en kraftig textur. Ett utmärkt exempel på detta är tweed som har en grövre struktur och ofta melerade färger.

Kavajens färg är faktiskt i sig väldigt avgörande för hur lätt den kommer vara att kombinera. Enfärgade modeller i svart, grått och mörkblått är i regel klart svårare än brunt, mossgrönt eller beige. Varma och jordiga toner harmoniserar i regel bättre med den indigofärgade denimen än kalla eller starka nyanser.

Kavajens konstruktion   
Nästa steg i att uppnå en balans mellan plaggen är valet av mjukare kavajkonstruktion. Genom att välja en okonstruerad eller väldigt lätt uppbyggnad i kavajens bröst och axlar får man en känsla som för tankarna åt en kofta eller cardigan snarare än en formell kavaj. Addera dessutom gärna till detta utanpåliggande fickor och ett mönster i tyget så har man jämnat ut skillnaderna ytterligare.

Att använda kavajen från favoritkostymen i garderoben tillsammans med jeans är inget vi skulle rekommendera. En kostymkavaj har ofta en slät och blank ullväv som kommer kontrastera i både struktur och formalitet med de ledigare jeansen.

Vad du bär till jeansen
Nästa steg för att dressa upp jeansen ligger i vad man bär under kavajen. Precis som tidigare bör man vara försiktig med för stora skillnader i kontrast så undvik de slätaste kostymskjortorna med dubbel manschett samt sidenslipsarna. Titta istället på olika modeller av popovers i pikétyg för sommarhalvåret och inte minst polotröjor för hösten. Bägge dessa alternativ är mer eleganta än en t-shirt men balanserar den formella nivån mellan respektive plagg på ett utmärkt sätt. Vill man bära en traditionell skjorta är vårt råd att välja en modell med mycket struktur i exempelvis flanell eller linne beroende på säsong.

Det sista att tänka på – skorna
På fötterna finns det en rad olika alternativ som passar till jeans. Det är också den del som tenderar att till största del styra hur din klädsel uppfattas. Väljer man ett par sneakers kommer känslan även ihop med kavaj bli mer ledig medan ett par loafers, oxfords eller brogues kommer ge en lite mer klädd helhet.
Även här bör textur ligga i åtanke vilket är en av anledningarna till att skor i mocka och grain passar så bra till just jeans. Undvik med fördel blankpolerade oxfords i svart kalvskinn med samma argumentation som mot den udda kostymkavajen. Kontrasten blir helt enkelt för stor.

Att ett par jeans är selvedge är ett begrepp som man titt som tätt stöter på när man tittar på byxor. För att enkelt förklara begreppet så är selvedgedenim ett jeanstyg som är vävt med en stadkant, det vill säga en kant som hindrar tyget från att fransa upp sig. Denna kant är oftast vit-röd-randig och går att se på insidan av de jeans som är tillverkade av denna typ av tyg om man viker upp det.

För att förklara begreppet ytterligare så tar vi och tittar på historian bakom tillverkningen av denim.

SELVEDGE NU OCH DÅ

Att jeans tillverkats på samma sätt som när Levi Strauss tog fram den första versionen av ikonen 501, under slutet av 1800-talet, är det nog ingen som tror. Produktionstekniker och material har utvecklats och lika så tillverkningen av denim. Grovt räknats så kom det stora genombrottet för tillverkningen av selvedgejeans, eller kanske ska man säga fallet, när den moderna och mycket mer effektiva projektilvävstolen började vinna mark runt 1950-talet. Därmed ersattes de gamla klassiska skyttelvävstolar som selvedgedenim tillverkades på.

Vad är selvedge jeans? Ett par selvedge jeans är ett par jeans som är tillverkade av ett denimtyg vävt på en äldre typ av vävstol, som väver tyget med en stadkant - en kant som hindrar tyget från att fransa sig. Denna kant kan du hitta på insidan av byxbenet i form av en vit-röd-randig kant.

FILMKLIPP https://www.youtube.com/watch?v=bymILx6HuRQ 
Skyttevävstol som väver selvedge denim på det Japanska väveriet Japan Blue Co. Observera det härliga ljudet av vävstolen.

För den som inte är så insatt i olika typer av vävstolar, så ska man veta att skillnaden på dessa maskiner är markant. Projektilvävstolen kan både väva ett mycket bredare tyg och detta med en högre hastighet än den gamla skyttelvävstolen som långsamt tuggade på med sina smalare tygstycken, som ofta låg mellan 21 och 32 tum (man pratar oftast om tum när det kommer till textilproduktion).

Begreppet selvedge

Så vad har tidigare nämnda vävstolar egentligen att göra med begreppet selvedge? För att hålla det så enkelt som möjligt, så tillverkas selvedge denim enbart på den äldre typen av vävstol (skyttelvävstolen) och kom därmed att i stort sett försvinna när den effektivare projektilvävstolen kom i bruk.
Namnet selvage kommer från när man väver ett tyg på en skyttelvävstol så skapar maskinen färdiga kanter på varje sida av tyget, så kallade stadkanter eller ”self-edge”, till skillnad från modernare vävstolar där tyget klipps av vid kanterna och lämnar en fransigare kant som måste göras iordning i efterhand.
Bild: Närbild stadkant? Eller bild tygrulle med stadkant? Typ som nedan. Hittade dock inte någon som gick att köpa.

En fördel med stadkanten som uppstår på selvedgetyg är att denna minimerar risken för att tyget ska repa sig. Dock så är produktionsprocessen mer tidskrävande och kostsam, samt att tyget kan innehålla fler variationer. Variationer och texturer som i sig utstrålar en viss charm - något som Japanerna under den andra halvan av 1900-talet insåg och som gjort att de idag blivit ledande på att tillverka selvedgedenim. Att ett par selvedge jeans idag kommer från Japan går därmed att se som en kvalitetsstämpel, även om det också finns flertalet andra välrenommerade tillverkare i länder så som USA och Italien.

Tänk på att… Selvedge denim inte är samma sak som rådenim. Ett rådenimtyg utmärks av att tyget inte har fått någon tvätt eller slitningar, medan selvedgedenim utmärks av sin stadkant och enbart tillverkas på skyttelvävstolar, medan rådenim kan tillverkas av vilken vävstol som helst.

[SLIDER2 START]
[ARTNR='14205911r']
[ARTNR='15176711r']
[ARTNR='15343711r']
[SLIDER2 STOPP]