Varför du ska investera i handgjorda kvalitetsskor

Den Goodyear-randsydda konstruktionsmetoden är en relativt avancerad konstruktionsmetod med många moment i produktionen. Det kostar att tillverka dem. Men det är betydligt mer än för konstruktionsmetoden du betalar för.

Gjorda av bra läder

Kalvläder är den absolut vanligaste typen av material för klassiska skor, och kalvläder av bra kvalitet innebär också att man köper läder från djur som ofta haft det förhållandevis bra. Skinnkvaliteten påverkas nämligen i hög grad av djurets välbefinnande. De djur som haft det bäst blir det oftast bäst läder av – enkelt uttryckt. Kalvar som får beta mycket fritt, växa naturligt (utan det tyvärr allt för vanliga användandet av antibiotika i tillväxtstimulerande syfte), har en avslappnad miljö, stressfri transport till slakt (allt skinn är restprodukter från djur som fötts upp för matproduktion) och så vidare,. De lämnar också ifrån sig ett skinn som har goda förutsättningar att bli riktigt bra läder.

Generellt sett är riktigt billiga skor gjorda i läder av sämre kvalité och som tyvärr också ofta kommer från djur som har levt ett mer påfrestande liv än de som används till kvalitetsskor. Det kan handla om exempelvis mycket sträckmärken efter att de fått mycket kraftfoder och vuxit onaturligt snabbt, och att en stressig livstid gjort att djuret mått dåligt, vilket avspeglar sig i kvalitetsnivån på skinnet.



Det är bara att jämföra med hur exempelvis kattens päls tydligt signalerar kattens välmående, eller för den delen hur vi människor ser ut när vi mår bra, eller när vi mår dåligt.

Miljöaspekten

Även miljömässigt finns det fördelar med klassiska skor. Den överlägset vanligaste metoden för att industriellt garva en djurhud till läder är kromgarvning. Det är i sig inte en särskilt miljövänlig garverimetod, även om man använder så kallat trevärt krom, vilket inte är lika farligt för miljön som sexvärt krom (dock bör läderprodukter sorteras som miljöfarligt avfall, då kromet i lädret vid förbränning övergår till sexvärt krom).

I Europa har vi mycket höga krav på garverinäringen (så hårda att många garverier stängt ner när bestämmelserna hårdnat), vilket innebär att det krävs en väl utvecklad rening och avfallshantering. Den stora majoriteten av allt läder som används som ovanläder för kvalitetsskor kommer från länder som Frankrike, Italien, England och Polen. Detta att jämföra med billigare skor som ofta är tillverkade av läder från Sydamerika eller framför allt Asien, där det än så länge, generellt är betydligt lägre krav på garverierna. Stora läderproducenter som Indien och Bangladesh har i dagsläget välkända problem med utsläpp som påverkar både natur och människor. Något som dock börjar förändras, men som kommer att ta tid innan man är ikapp Europa.



Vegetabiliskt garvat läder är klart bäst för miljön, i finare skor används det till foder och sulor, och i de allra finaste även för de inre häl- och tåkapporna. Det finns vegetabiliskt garvat ovanläder, bland annat från svenska Tärnsjö, som har både för- och nackdelar jämfört med kromgarvat. Än så länge är dock användningen i skor rätt begränsad.

De främsta garverierna av vegetabiliskt läder, och alltså även de bästa kromgarverierna, är nästan uteslutande europeiska och då majoriteten av de kvalitetsskor vi européer köper är tillverkade här, innebär det också att varken material eller skor behöver fraktas fram och tillbaka över världen.

Arbetsförhållandena

Arbetsmiljön i många asiatiska kläd- och textilfabriker är ett omdiskuterat och relativt väl belyst ämne. Det ser tyvärr ut på samma sätt i många av garverierna och skofabrikerna i Asien som tillverkar de billigaste, massproducerade och limmade skor som sitter på överlägset flest fötter runtom i världen.

Ska man kunna göra billiga produkter behöver man generellt sett hålla låga löner, vilket kan innebära långa arbetspass, förbiseenden med säkerheten, billiga material och så vidare.

Situationen är betydligt bättre på de europeiska och amerikanska skofabriker som tillverkar merparten av de cirka 1,5 miljoner kvalitetsskor som görs i världen årligen. Inte så att fabriksarbetarna där lever någon lyxtillvaro, men de tjänar okej, arbetstiderna är bra, de har i många fall kollektivavtal och så vidare.

Skornas hållbarhet

Sedan har vi då det faktum att ett par traditionellt konstruerade skor håller betydligt längre än en limmad motsvarighet, vilket i längden innebär minskad konsumtion (även om skonördar gärna köper många par, säljs skor som inte används ofta vidare, då kvalitetsskor har ett rätt högt andrahandsvärde).



En förutsättning för att bra skor ska hålla länge är dock att de sköts om och repareras, vilket exempelvis den randsydda konstruktionen är särskilt lysande för. Bra är också att se värdet i att reparera även lite lägre prissatta klassiska skor, som kanske kostat 2 000-2 500 kronor i inköp och även om det går på kanske 1 000 kronor för en halvsulning och klackning.

LÄS MER:  När ska man reparera sina skor och när ska man köpa nytt?
LÄS MER:  Renovering av skor: Från utsliten till ny

Det är inte mycket som slår ett par väl ingångna, vackert slitna skor som kommer tillbaka från skomakaren med nytt liv. Samtidigt skonar det miljön när vi lagar istället för att köpa nytt hela tiden.

Med andra ord finns många anledningar att lägga pengarna på traditionellt konstruerade skor av hög kvalitet.